Biljetterna ska köpas nu i mars!

Slipknot
Joey ser verkligen cool ut med sina grenfingrar! Förra konserten inleddes
med honom ensam på scenen, så himla snygg rent grafiskt var det!


"Senast Slipknot spelade i Sverige gjorde de det inför ett slutsålt Hovet i
Stockholm, november 2008. Tusentals fans bevittnade då hur metallegenderna,
som de senaste åren legat vilande då medlemmarna satsat på diverse sidoprojekt,
åter stod på samma scen och - enligt tradition maskbeklädda - levererade galet
explosivt material, bland annat från sin senaste skiva All Hope Is Gone. Om konserten
skrev Expressen "Det är som nio mikrokonserter som bakats ihop till ett enda spektakel.
Om man vill har man stort utbyte av att följa bara en av Slipknots nio maskerade frontmän.
Det i sig är mer av en show än de flesta andra band presterar kollektivt."
. Svenska
Dagbladet beskrev spektaklet med orden: "Det är med små, men effektfulla medel de får
Hovet att bokstavligen skaka. Som de snygga marschtrummorna. (...) Och med en låtlista
där i princip varenda nummer är en hit.".



Slipknot var det sena 90-talets absoluta favoriter när det gällde alternativ metal, neo-rock
och rap-metal. Bandet var epokgörande inom 90-talets numetalexplotion. Med hjälp av en
rad Ozzfest-turnéer, ett gäng framgångsrika album befäste bandet från Des Moines snabbt
sin roll på metalscenen. Idag bekräftas med glädje att Slipknot återvänder till Sverige i sommar,
då de landar på Metaltowns största scen för ännu en stund av galen energi och dödshård
metal och en liveshow man omöjligen kan glömma."

Text och bild: metaltown.se



Nu ska jag köpa biljetter till nästa Slipknotkonsert, bara det är hur underbart som helst.
Inte nog med det - Marilyn Manson, Disturbed och Children of Bodom kommer till Metaltown!
Det är alltså fyra band jag verkligen vill se. Gissa vem som kommer vara i extas i juni?!

Mingel på G!

Jag älskar när man får trevliga överraskningar, som när man glömt att något riktigt
roligt ska hända dagen efter och plötsligt kommer på det, eller som idag, när Emsa
smsar och frågar om jag vill följa med på utdelning av Debutantpriset imorrn. Det
visar sig att en vän till oss, allas vår käre Ivan, har vunnit en novelltävling och ska få
pris. Självklart vill man inte missa detta, och humöret höjs ännu mer när han berättar
att det är mingel efteråt och han får ta med sig tre-fyra pers. Underbart!

En chans till att klä upp sig lite, uppleva lite vardagsglamour och träffa vänner, vem
tackar nej till det? Jag har ju inte direkt varit ute i svängarna det senaste, om man
säger så, dessutom saknar jag mina fina vänner också. Ska bli grymt kul!

På torsdag blir det spabehandling också, äntligen. Helkroppsmassage och ansikts-
behandling. Ännu ett plus i kanten. Och på fredag blir det utgång med tjejerna, även
detta var ett bra tag sedan. På torsdag släpps också The Sims 3, så i helgen har jag
många timmar på mig att testa det. Ska köpa ny dator då också.

Nu händer det mycket! *
Lägger ut bilder från imorrn om jag har kamera med mig.


Alla Hjärtans Dag*

Lite sen uppdatering, men det är typiskt mig just nu. Hittar aldrig tid numera, men känner
samtidigt att jag lägger ner en massa tid på en massa saker. Lite motsägelsefullt, men
så känns det i alla fall.

På Alla Hjärtans Dag bestämde jag och Manne oss för att göra något annorlunda, så vi
åkte till Ulricehamn och åkte skidor! Det var väldigt mysigt, i början blev Manne lite putt
eftersom det inte satte sig med en gång, men efter ett tag så avancerade vi raskt bort
från barnbacken där jag peppat honom och över till större backar. Riktigt roligt var det!
Vädret var helt perfekt också, kritvit snö mot klarblå himmel, strålande sol och lagom
temperatur. Underbart.
Efter bussresan hem till Borås hyrde vi två säsonger av Vänner och köpte med oss godis
hem, väl hemma hade mamma redan köpt massa godis till oss som present. Men vi kan ju
alltid offra oss och äta upp det under veckan. Vi somnade iaf trötta och nöjda den kvällen,
har fortfarande träningsvärk i vaderna faktiskt. Vi har redan pratat med min kära far om att
åka tillbaka dit allihop, men det var riktigt mysigt att åka bara jag och Manne i lördags.
Längst uppe i backarna såg man ut över skogen och solnedgången.
Då var livet riktigt fint. <3

Am I a part of a lost generation?


Watch it.

Jag är positivt överraskad!

Jag är ju inne i min träning igen - efter alla månader utan träning tar det därför ganska
mycket per gång. Jag har ju den uppfattningen, även om jag vet att det inte är sant - att
får jag inte träningsvärk så har det inte tagit. När jag var vältränad, vilket är ett bra tag
sedan nu, så fick jag nästan aldrig träningsvärk trots att jag tog i så det sved i musklerna.
Jag blev alltid like besviken.


Testade Core under den tiden, men kände inte att det var något för mig eftersom det inte
kändes som att det tog. I onsdags provade jag det igen, och upptäckte att jag har muskler
på magen som jag inte ens visste att jag hade! Träningsvärken (visserligen måttlig) har
spridit sig längs hela sidan, och jag har en riktigt skön känsla i musklerna nu dagen efter.

Igår upptäckte jag också att jag har magrutor! De syns inte så tydligt än, men banne mig,
vad vältränad jag ska vara i sommar! Riktigt pepp är jag. Go me!





Hihihi

Hittade denna text och blev lite nostalgisk:

Scenario:
The princess is stuck in a big castle guarded by a dragon!


POWER METAL:
The protagonist arrives riding a white unicorn, escapes from the dragon,
saves the princess and makes love to her in an enchanted forest.


THRASH METAL:
The protagonist arrives, fights the dragon, saves the princess and fucks
her.


HEAVY METAL:
The protagonist arrives on a harley, kills the dragon, drinks a few
beers and fucks the princess.


FOLK METAL:
The protagonist arrives with some friends playing acordions, violins,
flutes and many more weird instruments, the dragon falls asleep (because
of all the dancing). Then all leave....without the princess.


VIKING METAL:
The protagonist arrives in a ship, kills the dragon with his mighty
axe, skins the dragon and eats it, rapes the princess to death,
steals her belongings and burns the castle before leaving.


DEATH METAL:
The protagonist arrives, kills the dragon, fucks the princess and kills
her, then leaves.


BLACK METAL:
The protagonist arrives at midnight, kills the dragon and impales it in
front of the castle. Then he sodomizes the princess, drinks her blood
in a ritual before killing her. Then he impales the princess next to the
dragon.


GORE METAL:
The protagonist arrives, kills the dragon and spreads his guts in front
of the castle, fucks the princess and kills her. Then he fucks the dead
body again, slashes her belly and eats her guts. Then he fucks the
carcass for the third time, burns the corpse and fucks it for the last
time.


DOOM METAL:
The protagonist arrives, sees the size of the dragon and thinks he
could never beat him, then he gets depressed and commits suicide.
The dragon eats his body and the princess as dessert. That's the
end of a sad story.


PROGRESSIVE METAL:
The protagonist arrives with a guitar and plays a solo of 26 minutes.
The dragon kills himself out of boredom. The protagonist arrives to the
princess' bedroom, plays another solo with all the techniques and tunes
he learned in the last year of the conservatory. The princess escapes
looking for the "HEAVY METAL" protagonist.


GLAM METAL:
The protagonist arrives, the dragon laughs at the guy's appearance and
lets him enter. He steals the princess' make-up and tries to paint the
castle in a beautiful pink color.


NU METAL:
The protagonist arrives in a run-down Honda Civic and attempts to fight
the dragon but he burns to death when his moronic baggy clothes catch
fire.


Är bara tvungen...

...för denna video är så grymt häftig. Även om man inte gillar musiken eller låten, så
kolla videon. Jag älskar den. *

Vermilion - Slipknot

Jag funderar på ny familjemedlem

Jag börjar ju fundera på att flytta hemifrån, faktiskt. Det blir inte än på ett tag, men jag börjar
vilja skaffa något eget i alla fall. Flytta ihop vill jag inte riktigt än faktiskt, känner att det har man
tid för när det är dags. Vi får se hur det blir med det.


Jag är ju en riktig hundnörd. Vet dock med mig att det vore själviskt att skaffa en hund nu när
jag jobbar från åtta till fem måndag till fredag. Var skulle jag ha den då, liksom? Man kan ju
inte bara lämna hunden hemma själv i en lägenhet. Det skulle jag aldrig kunna göra. Så min
dröm får vänta på sig lite till.


Igår var jag och Manne på stan. Vi gick in i en djuraffär, och ner till gnagarna. Nu är jag ju sjukt
allergisk mot kanin (fast det gör inte så mycket, för det är inte det jag vill ha) men jag skulle
verkligen kunna tänka mig att ha en råtta, eller ett marsvin! Pratade med ägaren till affären, och
han sa att dvärghamstrar är allergivänliga. Det fick igång mina funderingar. Om jag skulle skaffa
råtta, skulle jag kunna ha två. Det hade vart nåt. <3



Jag vill ha en vit råtta med gråa fläckar.

The Sims 3*




Jag längtar!
Den 19 februari släpps spelet, och jag ska köpa det med en gång!

Lite snö förgyller vardagen...

...för då är det inte bara grått längre! När jag kom ut genom dörren imorse möttes jag av ett
kritvitt sagolandskap kändes det som, och mitt humör höjdes även efter denna natt. Helt
ärligt så var denna den konstigaste natten på länge, för det första somnade jag för sent,
sen ringer Mannes kompis, sen somnar jag om, sen ringer en kompis till mig, men jag är
för trött för att svara, sen somnar jag och drömmer konstigt, sen vaknar jag igen. Helskumt.
Är pigg nu dock, det behövs för denna veckan måste jag vara produktiv!


Övningskörde ett bra tag med pappa igår, det går bra faktiskt, så länge jag behåller mitt lugn.
Fast det är klart, nu när jag inte är van bilförare direkt så är det jättejobbigt när jag hamnar i
en stressig situation och min hjärna bara låser sig. Som igår. Jag hamnade i bilkö, blir stressad,
för ryckiga rörelser, får kärringstopp. Inte en gång, utan tre. Haha, sitter och ylar bakom ratten
helt hysterisk, så himla typiskt mig verkligen, speciellt när man har 2000 andra saker i huvudet
som stressar en, var ju inte körningen egentligen. Fast det brukar ju bli så. ^^
Hursomhelst så gav jag mig själv en lugnande känslomässig örfil, skärpte till mig och körde
ut på motorvägen för första gången i mitt liv. Det gick bra!


Ha en bra dag allihop! *

Träningsvärk i mängder

Igår tränade jag. Jag inte bara tränade, jag pressade mig själv hårt. Det var så grymt roligt
igår faktiskt, och då blir det ju så att man orkar lite extra! Och det tog, ska ni veta. Idag
vaknade jag med medelträningsvärk, den var inte så värst extrem, men på bara ett par
timmar har den avancerat och blivit allt mer påtaglig. Nu kan jag inte ens böja mig ner och
ta upp något från golvet snabbt, det går ytterst långsamt. Detta trots extra stretch igår.
Men vet ni vad? Jag gillar det.


Idag blir det en slapp dag, det känner jag starkt. Det blir läsning, god mat, Sims 2 och
kanske målar jag lite med mina pastellkritor. Vi får se. Det är en underbar dag idag, det
var längesen jag kände sånt extremt lugn som nu. Manne sitter jämte mig och spelar
sitt kära Fallout 3 som han fick i julklapp av mig, jag ska spela lite Sims 2 samtidigt, som
sagt. Det är ju också ett sätt att umgås, men då förutsätter det att båda är lika nördiga. ^^


Min nördiga pojkvän lade såklart genast märke till att denna
bilden laddades upp. "Åååh, det är dom jag är med nu!"


Inspiration

Ute singlar nya flingor mot marken denna morgon, för bara ett par dagar skrev jag ju om
att jag ville ha mer snö, och nu har jag fått det också. Det gillar jag.


Fredag igen, känns verkligen som om veckorna bara svischar förbi, inte sant? Idag ska
jag träna och svettas, svettas, svettas, som kompensation att jag inte gjort det en enda
gång hittills denna vecka. Magen har krånglat (Magkatarr?) och lite sånt, så har tagit det
väldigt lugnt. Idag ska jag dock bränna!


För övrigt är logiken jag talade om ännu längre bort nu, och en ände på saker och ting
låter vänta på sig. Men det är ju också positivt om det flöde jag nu kanske öppnat kan
fortsätta att vara spontant, för då lär ju inte inspirationen vänta på sig. Man kan faktiskt
hämta något positivt ut allt, nästan.


Min främsta inspirationskälla är musiken, som alltid. "Snuff" är en låt jag kan
relatera till allt oftare nuförtiden. Lyssna genom hela låten, blunda och känn
efter. Jag får utlopp för mycket genom att göra det, och jag vet en hel del som
skulle gilla låten väldigt mycket. Slipknot är underbara.

Jag har fått tummen ur!



Sagt och gjort - jag började faktiskt kladda lite. Bestämde mig för att börja med något
mindre invecklat, något mindre seriöst, så det blev två puttenuttiga nallar. Nu vågar jag
t.o.m. publicera det här, vilket är ett bra steg i att komma över vad det nu är jag är rädd för.
Den är inte klar än, och lär inte bli det. Med de idéer jag har i huvudet lär jag börja på en
massa nytt, så vi får se!


Godnatt. <3


Ambitioner möter likgiltighet

Jag har en pockande kreativitet som ligger och gror inom mig, känner att den börjar bli
ilsken eftersom jag försummar den. Egentligen har jag försummat den sedan ettan i
gymnasiet. Jag vill uttrycka allt jag känner, få ner allt på en duk eller ett papper, det blir
aldrig så härligt överskådligt och så rofyllt som när man lyckas få bort sina förutfattade
meningar och kan ge plats åt uttryck.


De senaste dagarna har jag känt det igen, känt lusten att faktiskt hålla i en pensel, känt
idéer strömma genom mig. Men jag känner också bieffekterna av att försumma sin kreativitet
så länge - osäkerheten, olustkänslorna, strävandet bort från det som kan komma att döma mig.
Jag vet inte vad det är som gör att jag mer än någonsin känner för att möta dessa rädslor.
Kan vara att jag har fått använda min logiska sida alltför länge det senaste, obarmhärtigt har
jag ansträngt mitt sinne för att försöka utröna någon slags logik där ingen logik kan hittas.
Jag har kommit att bli känslomässigt avtrubbad på ett sätt som jag inte varit innan, och jag
känner tydligt hur hela jag gör motstånd mot det. Kanske är det därför jag vill möta det.
För att känna.


Hursomhelst så känner jag tydligt hur någonting fladdrar inom mig, en liten låga som bestämt
tar sig och växer sig större. Känner enorm dragning till oljepasteller, massor av färger, diffusa
sätt att uttrycka sig, ett hemligt språk som bara jag förstår, en dialog med mig själv.
Vi pratar för sällan med oss själva, vi bara rusar på, tänker på alla andra, men vi behöver alla
stunder då vi kan vara oss själva tillsammans med bara oss själva. Och då menar jag inte
fysiskt, utan själsligt.


Jag tänker pånyttföda min dragning till konst i alla dess former, den jag inte riktigt vågat
erkänna (tänk så är jag inte bra på det längre?) för jag vill möta mina rädslor. En stor del av
mig själv ligger förankrad där. Nästa steg är att kasta mig ut och faktiskt visa upp det.
Men det är nästa steg, och för tillfället duger detta fint åt mig.

Mys både till mig och pojkvännen

Var på ICA på lunchen idag, svägerskan skulle handla lite mat och jag tänkte att det
är ju alltid roligt att komma ut litegrann. Köpte lite päron och morötter, äter så mycket
av det just nu, och gick sedan förbi de fruktade godishyllorna i kassan. Man kan ju
aldrig låta bli att plocka med sig något därifrån! Fast idag var jag duktig...


...och köpte ingenting till mig, utan till Manne. Ni vet de där Me-to-younallarna? Hittade
choklad med dem på framsidan, riktigt gulliga faktiskt, och även om det inte är Alla
Hjärtans Dag än så ville jag köpa något just idag. Fick sedan syn på Glamour vid
kassan, så medan jag läser i den ikväll så får Manne mumsa på sin choklad. Mys!


Jag älskar honom så mycket.

Hockeyfrilla?

Idag är det grått ute, men snön har kommit hit från England. Mina vänner i London är som
små barn i snön, man kan se dem leka i den på kort på Facebook. Här upplever jag att
folk mest blir besvikna när de ser vitt utanför fönstret. Fast vi är väl mer vana vid snö här än
vad de är där borta? Oavsett så gillar jag inte att vi inte har lika mycket snö längre!


Jag och Manne hade en intressant diskussion på bussen i morse:
Han: Jag blev tillfrågad om att bli hårmodell en gång.
Jag: Jaså?
Han: Ja, och jag frågade vad de ville göramed mitt hår, men det visste de inte.
Jag: Ställde du upp då?
Han: Ja, först. Sen när jag kom dit så frågade jag frisören vad han skulle göra.
Jag: Och...?
Han: Han sa: 'Du ska garanterat ha hockeyfrilla!'
Jag: HAHAHA.
Han: Då sa jag: 'Aldrig i livet!' Sen gick jag hem.


Det är någonting med hockeyfrillor. Det spelar liksom ingen roll vem det är som har det,
alla ser roliga ut i det. Det är helt enkelt den roligaste frisyren som finns. Jag blir alltid så
munter när jag ser bilder på det, och än mer när jag vid sällsynta tillfällen ser folk på stan
men hockeyfrillinspirerade frisyrer. Hade jag klippt mig så, så hade jag spenderat majoriteten
av mina dagar undrandes om folk tar mig på allvar eller inte, haha. Det är inte det att jag inte
tar folk på allvar som har det, jag tar bara inte deras frisyr på allvar. Den är för rolig för det!
Tanken på Manne i hockeyfrilla är så komisk att jag inte vet var jag ska ta vägen, och det
leder ju in på nästa spår: Tänk mamma i hockeyfrilla? Haha, eller pappa?

Mullet Wig image
Nu har jag den där låten på hjärnan också, ni vet, ho ho ho ho ho ho hockeyfrilla!

Jag kanske börjar bli gaggig tidigt?

Nu är momsen klar, woho! Äntligen, det tog några timmar men nu känns det rätt gött faktiskt.
Vi satt för övrigt och pratade om diverse träningsredskap man köper hem, men som bara blir
liggande. En medarbetare gav exempel på en träningscykel hon haft stående hemma länge
som hon till slut blev tvungen att göra sig av med i och med flytt. Den stod där bara. Använde
hon den? Nej, för ljudet av tramporna överröstade TV:n. Vi folk är allt bra på ursäkter!
Jag kom att tänka på vår pilatesboll hemma, som jag iofs kan försvara mig med att jag inte
köpt, den bara ligger där. Efter samtalet innan är jag mer motiverad än någonsin att åka hem
och göra sit-ups på den. Den lär ju inte överrösta TV:n i alla fall...


Den senaste tiden har jag sett tydliga tecken på att man snart är giftasvuxen, eller vad man ska
säga. Min svägerska tillika medarbetare hade köpt frukt och satt och kollade igenom kvittot.
- 40 spänn?!
- Va? undrar jag förvirrat.
- 1,3 kg päron för 40 spänn!
- Du skämtar?
- Nej. Och 1,3 kg clementiner kostar 7,90.
- Det är ju helt sjukt, vi får äta med andakt.


Sitter och mumsar på de hutlöst dyra
päronen nu, haha. Gott!
Foto:fruktogront.se

Godmorgon!

Jag kom till jobbet för ungefär en timma sedan, har småpysslat här lite, men drar mig för att
sätta igång med den där momsen som jag inte riktigt fattar till hundra procent. Vissa är inga
problem alls, framförallt inte när man bokfört det själv ett tag tillbaka, för då vet man ju vad man
gjort och varför. Men ibland när andra gjort det så blir jag förvirrad, för man tänker ju annorlunda.
Men, den ska vara klar idag, damnit!


Sitter och funderar på om jag ska följa med till Thailand eller inte. Min pappa vill ta en sistaminuten-
resa till Thailand i mars, men jag är inte säker. Det vore visserligen underbart att åka iväg med
pappa och syrran, solen saknar jag också innerligt, men samtidigt funderar jag på pengarna.
Har ju sparat ihop en hel del vid det här laget, men tänker ändå att det kanske är bättre om jag
åker i sommar istället? Time will tell...



Ser ju inte helt fel ut alltså... Man blir helt klart frestad! Vi får se hur det blir.
Foto: resekatalogen.se

Satisfaction


"If you still care, don't ever let me know."

Våren börjar i alla fall närma sig

Ibland blir man onödigt negativ, eller hur? Det är då det är så härligt när man försöker
göra något konstruktivt för att bli av med det och det faktiskt fungerar. Som idag. Solen
sken utanför fönstret och jag får ett sms av Emsa. "Känner du för en solig vinterpromenad?"
Klart jag gjorde! Så det var vad min lunch gick åt till. Humörhöjare, verkligen!


I fredags träffade jag underbara Malte, vi åt middag och gick på bio efteråt, riktigt mysigt var
det, och så himla roligt att se honom igen! Trots att Göteborg inte ligger så jättelångt bort
så ses man ändå så sällan, så vi får ta och skärpa oss. ^^
Såg Australia på bio, haha, inget bra tecken när man skrattar åt en film som inte är en komedi.
Men det blev det, eftersom de samlat alla klyschor som finns om Australien och klämt in det
i en film. Underhållande även om den inte var så bra, så helt klart sevärd!


Nu ska jag äntligen hem, dagen gick fort, men den har även varit lite påfrestande.
Saknar min älsklings kramar nu, han är alltid så varm. Här på kontoret har oljan i
pannan tagit slut, så jag är iskall!

<3


Ett modernt sätt att dumpa.

Har ni tänkt på hur utvecklingen går stadigt framåt (och kanske också nedåt i värdighetsskalan?)
när det kommer till att dumpa folk på olika sätt? Förr i tiden var det illa nog att säga till en person
att det var slut utan att ge en anledning. Sedan kom telefonen - man ringde helt enkelt upp
personen för att slippa se den i ögonen när man förklarade att man inte längre var lika intresserad
av att ha en relation. När sedan sms:en äntrade scenen så fick den raskt förstaplatsen,
för är det inte riktigt nedrigt att nonchalant bara slänga iväg ett sms i farten, lite apropå ingenting,
för att säga en sådan sak?


Nu har det nya elaka sättet att dumpa någon skapats, för det mesta är detta någonting som brukar göras
vänner emellan känns det som, men icke desto mindre framgår budskapet lika tydligt: Man blockar
folk på nätet. I och med skapandet av Facebook och Bilddagboken och alla andra sidor som folk flitigt
besöker så har också ett enkelt sätt att utestänge folk ur sitt liv uppstått. En tydlig markering, helt enkelt.


Någonting som alla dessa har gemensamt är att oftast lämnas ingen anledning, vilket i sig bidrar
till att de stämplas som elaka. Jag menar, oavsett vän eller pojkvän/flickvän så förtjänar ju alla en
anledning, och finns det ingen så måste ju ett ärligt svar vara bättre än ovanstående?
Trots att de är så nedriga så är det faktiskt också lite intressant, jag undrar vad nästa steg blir?
Det är värt att fundera på.


RSS 2.0