rockfen

Idag är det grått ute, men snön har kommit hit från England. Mina vänner i London är som
små barn i snön, man kan se dem leka i den på kort på Facebook. Här upplever jag att
folk mest blir besvikna när de ser vitt utanför fönstret. Fast vi är väl mer vana vid snö här än
vad de är där borta? Oavsett så gillar jag inte att vi inte har lika mycket snö längre!


Jag och Manne hade en intressant diskussion på bussen i morse:
Han: Jag blev tillfrågad om att bli hårmodell en gång.
Jag: Jaså?
Han: Ja, och jag frågade vad de ville göramed mitt hår, men det visste de inte.
Jag: Ställde du upp då?
Han: Ja, först. Sen när jag kom dit så frågade jag frisören vad han skulle göra.
Jag: Och...?
Han: Han sa: 'Du ska garanterat ha hockeyfrilla!'
Jag: HAHAHA.
Han: Då sa jag: 'Aldrig i livet!' Sen gick jag hem.


Det är någonting med hockeyfrillor. Det spelar liksom ingen roll vem det är som har det,
alla ser roliga ut i det. Det är helt enkelt den roligaste frisyren som finns. Jag blir alltid så
munter när jag ser bilder på det, och än mer när jag vid sällsynta tillfällen ser folk på stan
men hockeyfrillinspirerade frisyrer. Hade jag klippt mig så, så hade jag spenderat majoriteten
av mina dagar undrandes om folk tar mig på allvar eller inte, haha. Det är inte det att jag inte
tar folk på allvar som har det, jag tar bara inte deras frisyr på allvar. Den är för rolig för det!
Tanken på Manne i hockeyfrilla är så komisk att jag inte vet var jag ska ta vägen, och det
leder ju in på nästa spår: Tänk mamma i hockeyfrilla? Haha, eller pappa?


Nu har jag den där låten på hjärnan också, ni vet, ho ho ho ho ho ho hockeyfrilla!