Slöseri med tid.
Sitter på jobbet, men har fastnat och för tillfället finns ingen tillgänglig att fråga, så
det är väl bara att vänta med det tills de kommer tillbaka. Det är rätt lugnt nu efter
lunch, telefonen ringer inte och ingen kommer in genom dörren. En lugn dag i
receptionen helt enkelt. ^^
Känns dock som lite slöseri med tid att inte kunna gå vidare med arbetet, men det
ger sig ju. Jag har fått höra skräckhistorier på jobbet om månaden januari, hur hemskt
stressigt det är då och jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Men faktiskt,
efter ett litet ryck med arbetet så ser i alla fall nästa vecka hyfsat lugn ut. Vi får se vad
som händer veckan efter det. ;)
Får ge mig i kast med en annan uppgift, vi får se hur jag löser den!
det är väl bara att vänta med det tills de kommer tillbaka. Det är rätt lugnt nu efter
lunch, telefonen ringer inte och ingen kommer in genom dörren. En lugn dag i
receptionen helt enkelt. ^^
Känns dock som lite slöseri med tid att inte kunna gå vidare med arbetet, men det
ger sig ju. Jag har fått höra skräckhistorier på jobbet om månaden januari, hur hemskt
stressigt det är då och jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Men faktiskt,
efter ett litet ryck med arbetet så ser i alla fall nästa vecka hyfsat lugn ut. Vi får se vad
som händer veckan efter det. ;)
Får ge mig i kast med en annan uppgift, vi får se hur jag löser den!
Ansvar
Nu är det ganska officiellt ändå, jag har min permanenta arbetsplats i receptionen för att
Ulrica, som i vanliga fall är receptionist, ska vara mammaledig från den 19 december och
framåt. Idag vill jag inte, haha.
Ska jag någonsin lära mig allt jag måste kunna? Det är en massa rutiner som ska memoreras,
saker som ska bli gjorda oavsett om jag kan det eller inte, och för tillfället känns det ganska jobbigt.
Det är inte det att jag inte gillar mitt jobb, för det gör jag. Det är trevliga människor och dessutom
gillar jag utmaningen som ligger i att lära sig allt om detta. Det känns bara så pressat just nu.
Mina tankar är överallt, jag har svårt att fokusera på en sak i taget. Dumma situation som förstör
för mig på jobbet, hoppas allt löser sig snart. Fast det är klart att det gör det. Det vet jag ju innerst
inne.
Ulrica, som i vanliga fall är receptionist, ska vara mammaledig från den 19 december och
framåt. Idag vill jag inte, haha.
Ska jag någonsin lära mig allt jag måste kunna? Det är en massa rutiner som ska memoreras,
saker som ska bli gjorda oavsett om jag kan det eller inte, och för tillfället känns det ganska jobbigt.
Det är inte det att jag inte gillar mitt jobb, för det gör jag. Det är trevliga människor och dessutom
gillar jag utmaningen som ligger i att lära sig allt om detta. Det känns bara så pressat just nu.
Mina tankar är överallt, jag har svårt att fokusera på en sak i taget. Dumma situation som förstör
för mig på jobbet, hoppas allt löser sig snart. Fast det är klart att det gör det. Det vet jag ju innerst
inne.
Jag, Karlsson och köttfärssås.
Vi har en kontorshund här på Ekonomi och Revision. Han heter Karlsson och är en
dvärgschnauzer. Han gillar mat, det är hans stora kärlek. Vill du att han ska älska dig -
ge honom mat. Det har man lärt sig vid det här laget.
Nyss var vi ute och gick, en runda i solen, för visst är det väl underbart väder idag?
Det ska firas med en promenad till sen, nämligen med min kära vän Emma.
Hursomhelst, jag och Karlsson spatserar fram, då får jag syn på att han fortfarande
har hela skägget fullt av köttfärssåsen jag gav honom.
"Vad han ser ut", tänker jag och skrattar tyst för mig själv.
Tills jag kommer in och upptäcker att samma sak gäller mig, vill säga.
What goes around comes around, eller vad?
dvärgschnauzer. Han gillar mat, det är hans stora kärlek. Vill du att han ska älska dig -
ge honom mat. Det har man lärt sig vid det här laget.
Nyss var vi ute och gick, en runda i solen, för visst är det väl underbart väder idag?
Det ska firas med en promenad till sen, nämligen med min kära vän Emma.
Hursomhelst, jag och Karlsson spatserar fram, då får jag syn på att han fortfarande
har hela skägget fullt av köttfärssåsen jag gav honom.
"Vad han ser ut", tänker jag och skrattar tyst för mig själv.
Tills jag kommer in och upptäcker att samma sak gäller mig, vill säga.
What goes around comes around, eller vad?
