rockfen

...fick jag idag. Jag hade ju aldrig sett den första Motorsågsmassakern från 1974, så
var jag och Manne på Hemmakväll och skulle hyra film och där låg den och tittade på
mig från hyllan. Jag är ju rätt (läs: mycket) fjantig när det gäller filmer, men bestämde
mig ändå för att se den. Sagt och gjort.


Jag kommer inte att sova bra inatt. Jag tycker att den var fullkomligt vedervärdig. "Den
sämsta skit jag sett", säger mamma, håller inte riktigt med om det men det var nog den
obehagligaste film jag sett hittills. Det är något med gamla filmer, vi är så vana vid en
massa effekter och filmmusik överallt, denna var så avskalad och det bidrog verkligen
till stämningen. Antagligen innehöll denna film också de mest realistiska dödsögonblick
jag sett, inte för att jag är så rutinerad inom mord, men det var verkligen påträngande.
Flera scener satt jag helt ärligt och skrek helt hyseriskt, speciellt när hon blev jagad i skogen.

Ibland blir man onödigt negativ, eller hur? Det är då det är så härligt när man försöker
göra något konstruktivt för att bli av med det och det faktiskt fungerar. Som idag. Solen
sken utanför fönstret och jag får ett sms av Emsa. "Känner du för en solig vinterpromenad?"
Klart jag gjorde! Så det var vad min lunch gick åt till. Humörhöjare, verkligen!


I fredags träffade jag underbara Malte, vi åt middag och gick på bio efteråt, riktigt mysigt var
det, och så himla roligt att se honom igen! Trots att Göteborg inte ligger så jättelångt bort
så ses man ändå så sällan, så vi får ta och skärpa oss. ^^
Såg Australia på bio, haha, inget bra tecken när man skrattar åt en film som inte är en komedi.
Men det blev det, eftersom de samlat alla klyschor som finns om Australien och klämt in det
i en film. Underhållande även om den inte var så bra, så helt klart sevärd!


Nu ska jag äntligen hem, dagen gick fort, men den har även varit lite påfrestande.
Saknar min älsklings kramar nu, han är alltid så varm. Här på kontoret har oljan i
pannan tagit slut, så jag är iskall!

<3

Det blev ingen Winnerbäck igår, för när jag glad i hågen slog upp tidningen för att
dubbelkolla så insåg jag att jag inte kollade datumet på det där blogginlägget jag
läste. Winnerbäck var i förrgår, och då visste jag inget. Tusan.

Tur att det finns repriser! Annars kan man ju alltid ta och köpa den där filmen.
Det har jag tänkt göra länge. <3

Jag vet - det blir mycket film nuförtiden, men det är så skönt att verkligen gå in för det!
Idag efter jobbet så fixades det iordning mackor, Pepsi, popcorn och godis, och så satte
vi på Den vita masajen. Jag älskade den!


Den handlade lika mycket om kärlek som om kulturkrockar, vilket var välkommet då jag
var lite rädd för att det bara skulle vara en smörig kärleksfilm med en massa överdrivet
mjuka sexscener överallt. Den handlar som sagt om en kvinna som åker på semester
till Afrika med sin pojkvän och helt plötsligt blir upp över öronen förälskad i en massaj.
Man får sedan följa henne när hon ger sig av för att leta upp honom, och se hennes liv
i den lilla byn i Afrika. Riktigt bra gestaltat av skådespelarna, framförallt huvudrollerna
Nina Huss som kvinnan och Jacky Ido som massajen. 


Den väckte massa tankar om människan i stort hos mig. Vad är det egentligen som gör
att dessa starkt rotade kulturer skapas? Vad bidrar, och kan det verkligen fungera mellan
två människor från två så vitt skilda kulturer? Jag tror faktiskt inte det, om man inte är villig
att ge upp stora delar av sig själv. Jag tror att det är få människor som hade varit villiga
att göra det, rent krasst. I teorin är det enkelt att säga att man skulle göra vadsomhelst för
kärleken, men vi har alla våra gränser. Sen var de går är individuellt. Vissa hade backat 
med en gång, de hade inte ens letat upp massajen, medan andra är villiga att ta samma
risk som denna kvinna gjorde. Vad som avgör det är alldeles för många faktorer för att 
man ens ska kunna räkna upp dem.


Jag tänker se om denna film, lätt. Att den är baserad på verkliga händelser gör den helt
klart sevärd, måste bara få tag på boken också. Minns att jag började läsa den för flera
år sedan, men minns inte mer än att jag öppnade den. Så den ska läsas om! Yay!


Hittade bara trailers utan engelsk text, men det får duga, right?

Det slutade med att vi såg två filmer igår kväll, Behind the Mask och The Hillside Strangler.
De var båda thrillers och egentligen inte så läskiga, i alla fall inte Behind the Mask. Dock
gillade jag faktiskt sättet som den var filmad på, den handlade ju om ungdomar som
skulle göra en dokumentär om denna person som ville bli mördare, därför var det hela
tiden filmat från ungdomarnas kamera. Vid en väldigt läglig tidpunkt byts detta perspektiv
ut och blir till "vanlig" film. Det var i alla fall lite annorlunda mot vad jag sett innan, och det
gillade jag! Sen att man genom intervjuerna fick se det lite ur mördarens perspektiv gjorde
inte saken sämre. Helt klart sevärd!


The Hillside Strangler var en fruktansvärt obehaglig film. Jag blev inte mörkrädd på det där
traditionella sättet med monster bakom dörren, men det var ändå något som berörde mig
på ett väldigt äckligt sätt. Dessa två socialt missanpassade personer som får en kick av att
döda kvinnor och sedan bara vill fortsätta, de är så kalla och läskiga. Sen är filmen väldigt
obeveklig i det att den visar allt förutom det onödiga. Fy. Inte alls lika bra som Behind the Mask,
men de hade verkligen fått till 70-talskänslan i den. 

Ur filmen The Hillside Strangler.

De riktiga The Hillside Stranglers.