Jag drömmer om...

...höst: Trots att jag gillar sommarn och faktiskt känner mig lite snuvad på den i och med det
ganska dåliga vädret så ser jag fram emot hösten. Längtar till varm choklad, friska vindar,
färgerna på träden och stickade kläder. Hösten är en väldigt mysig årstid!

Bild: vendettanbettan.files.wordpress.com


...hund: Jag vet, jag vet, det är otroligt mycket jobb med en hund, men drömma får man, eller hur?
Nedan ser ni en bullterriervalp, för det är just vad jag vill ha i framtiden. Bullterrier är speciella hundar
som ofta är missförstådda på grund av sitt utseende, men efter att ha läst på om denna hund så är
du nog tvungen att omvärdera en hel del. Antingen älskar man eller hatar man dess utseende,
personligen så tycker jag att det är svårt att finna en charmigare hund än bullterriern.

Bild: minxs.se

Nu tänker jag berätta en massa roligt för er:

På lunchen idag sken solen in genom fönstret. Jag gick ut och satte mig på trappan, blev
alldeles varm på ryggen av solen. Sedan vände jag upp ansiktet mot solen och det var ljust
och varmt. Det fanns inte ett moln på himmelen, vinden var lagom varm och det doftade vår.
På baksidan av huset jag jobbar i blommar det snödroppar för fullt, på andra sidan gatan
kan man se krokus. Utanför dörren har vi ställt ut gula blommor till påsk, för det är tillräckligt
varmt för att de ska klara att stå ute.


När jag vaknar på morgonen är det ljust, det första jag såg idag var blå himmel utanför. Min
vinterjacka är förpassad till längst in i garderoben, det kommer att dröja många månader
innan jag behöver den igen. Fram tills dess har jag semester, festival, sommar, sol, värme,
vänner, mys och bad att ta vara på - allt detta är framför oss.


Livet är rätt bra ändå. <3


Bild från: www.fotosidan.se


Hjärta och smärta.

Åh, sitter här på mitt nya jobb och har fastnat lite, lyssnar därför på P3 där en diskussion om
att göra slut pågår. De pratar om att göra slut, hur lång tid det tar innan det går över och om
det ens finns några mallar för hur sådant fungerar.

"Man bör fråga sig själv vad det egentligen är man saknar. Är det hans röst, hans lukt, hans smak,
orden han brukade säga, hur han brukade ta i dig, eller är det något annat som hindrar en från
att gå vidare?"

De orden gjorde ont i mig, jag tänkte mig in i situationen. Det blev nästan en fysisk smärta, bara
tanken på att Manne inte längre skulle finnas i mitt liv gör saker med mig som jag inte vill kännas
vid. Att aldrig få känna hans lukt, höra hans röst, allt. Sekunden efteråt insåg jag att det inte är så,
han finns på ett sätt jag aldrig upplevt, och det är beständigt.
Åh, vad jag älskar honom, det ryms inte i mig ibland. <3

Men tänk er - tänk om den ni älskar inte fanns. Man uppskattar det så mycket mer när man inte
tar det för givet, eller hur?

None

Slipknot kommer till Sverige.


JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Kände bara att jag behövde få ur mig det.

Nostalgi.


Denna låt... Ja, sitter och kollar igenom en massa videor. Denna låt, alltså.
Jag kan inte med ord beskriva hur många ensamma kvällar och promenader
den ackompanjerat. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket den hjälpt.
När jag tänker tillbaka på de senaste åren, så har denna låten varit en vanlig
gäst i min tillvaro. Den är förknippad med så mycket minnen, positiva som negativa,
och det finns ingenting som inte kan kopplas till den. Den betyder, kort sagt.
Sångaren, Corey Taylor, är som vissa kanske vet även sångare i Slipknot. Innan
denna låt hade jag inte sett så mycket av hans känsligare sida, även om det skinit
igenom med jämna mellanrum.
Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag hörde låten, vilket var samma gång
som jag såg videon för första gången. I samma ögonblick som han började sjunga,
och man såg hans ansikte, så visste jag. Jag kunde känna tonerna och orden gå
rakt in i hjärtat på mig, rakt igenom min försvarsmur som på den tiden var hög och stark.
Musiken har hjälpt mig att bryta ner den till sitt i nuläget obefintliga tillstånd.
Denna låt är ett praktexempel på det. <3


Corey Taylor - Bother

Wish I was too dead to cry
My self-affliction fades
Stones to throw at my creator
Masochists to which I cater
You don't need to bother;
I don't need to be
I'll keep slipping farther
But once I hold on,
I won't let go 'til it bleeds

Wish I was too dead to care
If indeed I cared at all
Never had a voice to protest
So you fed me shit to digest
I wish I had a reason;
my flaws are open season
For this, I gave up trying
One good turn deserves my dying

You don't need to bother;
I don't need to be
I'll keep slipping farther
But once I hold on,
I won't let go 'til it bleeds

[Solo: Corey]

Wish I'd died instead of lived
A zombie hides my face
Shell forgotten with its memories
Diaries left with cryptic entries

And you don't need to bother;
I don't need to be
I'll keep slipping farther
But once I hold on,
I won't let go 'til it bleeds

You don't need to bother;
I don't need to be
I'll keep slipping farther
But once I hold on:
I'll never live down my deceit

RSS 2.0