I <3 självdistans

Ni vet de där rockstjärnorna som ska vara så himla coola, de som verkligen går in i
rockmyten med alkoholen, brudarna, drogerna och de vilda partynätterna? De som blir
divor trots vad deras musik står för och som ger fullkomligt tusan i sina fans? Man blir
så trött på dem, blir man inte?


Det bästa jag vet är när sådana personer mognar. Det bästa jag vet är när man är på
en konsert och har ett band framför sig som man verkligen känner kärlek ifrån, man kan
verkligen känna hur roligt de tycker att det är att stå där på scenen. Då blir jag lycklig.
Såg en video nyss som påminde mig om varför jag ser upp till Slipknot i allmänhet och
Corey Taylor (sångaren) i synnerhet:


Vi är vana vid att se honom i mask, och så dyker han upp för att ta emot sitt pris iklädd den här
kostymen! Jag tycker verkligen att det är så skönt gjort, att kunna ta ett steg åt sidan och bara
driva med sig själv och med bilden folk har av en. Mer självdistans åt folket, för just nu tar många
sig själva på alldeles för stort allvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0