rockfen

Jag gjorde faktiskt inget särskilt på varken första maj eller Valborg. Är inte direkt den som festar
järnet så fort tillfälle ges, brukar bli ganska sällan faktiskt. På första maj jobbade jag sex timmar,
riktigt mycket att göra nu med alla momsar och deklarationer, så det blir ju så.


Helgen har varit lugn, umgåtts med Manne, varit ute hos pappa, övningskört litegrann. Slutade
med att jag körde in till trottoaren och vägrade köra en meter till, men jag var lite instabil hela den
dagen så det är kanske inte så konstigt.


Efter flera veckor av kämparglöd och jävlaranamma så känns det skumt att inte ha optimismens
flagga i topp. Det är en sak när saker inte går ens väg, men när ens egen inställning förändras
utan att man bett om det och man bara har sig själv att skylla så känns det otåligt och onödigt.
Mest för att mycket känns otåligt och onödigt nu för tiden, och för att man sitter fast på samma
ställe och stampar. Man vill fram... Men det går inte. Allt är baserat på andras val. Det suger.


Replokal är i alla fall fixat!