rockfen

Nej, det är lugnt, ta inte in någon vikarie utan ge hela listan på företag till mig att ta hand om -
det fixar jag, visst? INTE. Jag gick inte ekonimilinjen. Jag gick estet. Det klaffar inte riktigt för mig.
Egentligen fattar jag, men med stressen på det så får jag pressa fram varje uns av logik känns
det som. Just idag känns det extra jobbigt. Jag tog på mig att lära mig ett jobb som man
egentligen behöver utbildning för att kunna. Var befinner jag mig? På nybörjarnivå, inte så
konstigt, jag började i september. Jag har kommit långt för den tiden, och det är jag faktiskt lite
stolt över. Men ibland...

...så undrar man lite. Vad tusan håller jag på med? Nu har mina mål höjts för mig utan att jag
velat det. Jag gav mig in i detta med tanken: "Jag ska göra så gott jag kan." Helt plötsligt möts
jag av ett nytt mål som jag inte satt upp: Jag ska jobba för att kunna ta över hela listan på företag 
efter att min vägerska går hem på mammaledighet i juni. Det är inte många månader.


Tänk då på detta: Jag vet inte ens vad alla företag jag ska ha hand om försörjer sig på.
Så mycket koll har jag. Stress? Ja. Jag behöver en semester redan innan detta dragit igång.