rockfen

"Ju gladare grisar desto bättre köttkvalitet. Det händer att griskött måste kasseras
för att de stressats för hårt. Pse-kött (pale, soft, exudative) kallas griskött som blivit ljust,
sladdrigt och vattnigt på grund av för höga halter av stresshormon.

Motsvarande kött från stressade nötkreatur blir mörkt och segt. Det kallas dfd (dark, firm, dry)
och kasseras likaså."


Hittade en artikel på dn.se. Den handlar om hur onödigt det är att låta djur övernatta på slakterier
på grund av stressen som uppstår. Blir så irriterad när jag läser det. Borde man inte prioritera att
visa medkänsla? Varför dör de? Jo, för att vi ska få kött på våra tallrikar. Då borde man i alla fall
minimera lidandet för dem, de dör för vår skull och vi kan inte ens låta dem spendera sin sista
natt hemma. Förkastligt är det.


Sedan kommer de in, blir stressade vilket resulterar i att köttet blir dåligt och slängs. Då faller
ett argument till att äta kött bort: "De dör i alla fall av en orsak." Fast går de det, om köttet slängs?
Jag tror inte det, va?


Sedan händer det enligt artikeln att djur från olika gårdar föses ihop och börjar slåss. Vissa djur
får avlivas på grund av skadorna de får av det, och om de halkar kan skadorna också bli såpass
allvarliga att djuret måste dö. Det känns så onödigt. Om man måste slakta och äta djur, varför
inte bara ha mobila slakterier? Inte för att jag gillar det, men dessa idiotiska transporter måste
tas bort illa kvickt. Var är medkänslan?


Så fort jag flyttar hemifrån och har ansvar för min egen mat så ska jag bli vegetarian.
Detta vill jag inte stödja.