rockfen

Fick ett infall, fast det kanske inte riktigt är rätt ord eftersom jag velat titta på det ända sedan
jag fick reda på att det sänts på TV. Jag pratar om Englas begravning.
Jag  vet att många haft invändningar och tjatat om att Englas syster ändå sjöng fult, att
hennes mamma är "dum i huvudet" som gjort dokusåpa av Englas minne, att det var
en s.k. konstig begravning osv. Och vi har alla rätt att uttrycka våra åsikter.
Jag tycker inte att det var fel att sända Englas begravning. Visst, om det hade varit
kanal 5 som sänt det så hade jag reagerat, men reklampauser mitt i begravningen.
Det hade varit fruktansvärt nedvärderande mot Englas minne, till att börja med.
Men nu var det inte kanal 5 som sände begravningen. Och det var inte dokusåpa.
De grävde inte i sentimentaliteten för att tjäna massa pengar, utan enligt min åsikt
var det respektfullt filmat utan en massa avslöjande inzoomningar med allt vad det
innebär.

Jag anser att i denna situationen så handlar det inte om vad alla oförstående personer
tycker. I detta fall handlar det om en familj som har rätt att göra vilket val de vill utifrån
den situationen de befinner sig i. Det har varit mediacirkus kring Engla, ja.
Människor har engagerat sig. Och förutom alla dem som klagat och faktiskt nedvärderat
Engla och hennes familj så har de flesta förmodligen gråtit en tår, eller i alla fall känt
sorg och ilska över att detta faktiskt kan inträffa.
Hennes familj tyckte att Engla var en alldeles fantastisk liten flicka. Och efter alla de brev
som strömmat in sen Engla dog så tycker inte jag att det är så konstigt att det blir ett stöd
för familjen att sända begravningen. Jag uppskattar att de ger oss möjlighet att ta del av
det, jag tycker att det är otroligt starkt att Englas syster och Englas vän ställer sig jämte
kistan och sjunger "My heart will go on", och jag beundrar styrkan hennes familj uppvisar.

Det krävs mod att sända en begravning såhär. Framförallt när det finns människor som
uttalar sig så fruktansvärt elakt. Jag tänker inte sticka under stol med att jag är en av dem
som stortjuter medan jag tittar på klippet. Jag grät varje gång jag läste om det i tidningen.
"Men du kände henne inte ens". Nej, men jag har väl medkänsla i kroppen.
Jag försöker ursäkta alla elaka kommentarer, men just nu, så kan jag verkligen inte det.
Tänk om det hade varit er lillasyster. Bara tanken på att det skulle hända min lillasyster
något får det att snöras ihop i halsen på mig.
Oavsett vad ni säger så sörjer jag Engla. Så är det bara.

"Undra på att världen ser ut som den gör, med så många
människor som orkar vara så negativa i denna svåra stund.
Förstår ni inte att ni sårar oss anhöriga oerhört med era elaka
kommentarer? Det är faktiskt synd om er!

Det är ju tur att de flesta inte tycker som ni, utan att det finns
de som ser lite ljust på att begravningen sänds i tv. De förstår
att vi vill dela med oss av det enda positiva och fina i hela den
här fruktansvärda händelsen. "
-Englas mormor, aftonbladet.se