rockfen

"Oskar, min bästa vän- Du måste höra mig när jag pratar med dig, du måste
se mig, annars klarar jag inte av detta. Du va det bästa som fanns, det som
verkligen betydde mycket. Den ända jag kännde att som verkligen alltid ställd
upp oavsett vad. Jag visste att du skulle släppa allt som du hade i dina händer
bara för att se mig må bra. Jag fattar bara inte varför du aldrig sa ngt, varför du
inte öppnade dig för mig när du visste att jag skulle lyssnat? varför du sa allt
när det redan var försent? Jag skulle stöttat dig till hundra procent om jag bara
visste att du mådde som du mådde. ÄLSKADE Oskar Eliasson, varför tog det
slut så här? Du hade hela livet framför dig."
- Min älskade systers blogg.



Ibland verkar det som om tankarna bara återvänder oavsett vad man gör.
Jag tänker på honom varje dag, på hur det slutade. Ibland gör jag det
medvetet, för att jag vill minnas, och ibland kommer det som en blixt från
en klar himmel. Då är jag aldrig förberedd. Bara totalt utlämnad.
Jag tycker inte om denna känsla av maktlöshet, och vad den gör med mig.
Jag vill inte att folk ska se mig sårbar, för jag vill ju kunna stötta dem,
inte tvärtom. Jag önskar bara att jag fått se honom igen.
Oskar tyckte mycket om Elvis, det gör jag med. När jag lyssnar på
Elvis version av My Way så är det Oskars ansikte jag ser framför mig.
Den låten är så vacker, och vissa meningar är så träffande att jag
ibland inte vet var jag ska ta vägen.

And now the end is near
So I face the final curtain
My friend, I'll say it clear
I'll state my case of which Im certain

I've lived a life thats full
I've traveled each and every highway
And more, much more than this
I did it my way

Regrets, I've had a few
But then again, too few to mention
I did what I had to do
And saw it through without exception

I planned each charted course
Each careful step along the byway
Oh, and more, much more than this
I did it my way

Yes, there were times, Im sure you knew
When I bit off more than I could chew
But through it all when there was doubt
I ate it up and spit it out
I faced it all and I stood tall
And did it my way

I've loved, I've laughed and cried
Ive had my fails, my share of losing
And now as tears subside
I find it all so amusing
To think I did all that
And may I say, not in a shy way
Oh, no, no not me
I did it my way

For what is a man, what has he got
If not himself, then he has not
To say the words he truly feels
And not the words he would reveal
The record shows I took the blows
And did it my way
The record shows I took the blows
And did it my way