Stress utan finess.

Nu närmar sig premiär för Utflykten. Efter alla turer fram och tillbaka så känns det som att
saker och ting faller på plats, sakta men säkert. Tyvärr är man ganska stressad i alla fall, för
att det räcker inte riktigt med att det sakta men säkert faller på plats. Nästa vecka börjar
träningsveckan. Jag är med i scenografigruppen. Vi ska:

- Skruva ihop alltihop, se till att det håller och tål vikt osv.
- Måla alltihop.
- Planera hela scenen och bestämma positioner.
- Se till att byten mellan scener fungerar som de ska.

Det är ingen lätt uppgift. Man ska tänka på så många olika saker, och allt ska fungera som
helhet. Det svåraste av allt är att man ska tänka på att alla ska bli nöjda. Jag blir så stressad
över det. Ingen av oss elever kan hjälpa att planeringen av detta projekt blev så försenat.
Vi gör alla så gott vi kan - jag hoppas bara att folk inte kommer att vara otrevliga mot varandra.
Men det ger sig nog.




Jag vill ha sommar nu! Känns skönt att vädret blir mildare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0