Mitt fantasiprojekt drunknade.

Jag brukar inte vara pessimist. Om jag ska vara ärlig, så brukar jag för
det mesta aktivt undvika det beteendet, eftersom livet blir ganska mycket
enklare om man är positiv. Men jag kan inte hjälpa detta, helt ärligt.
Jag går det estetiska programmet med inriktning bild. Och när man går
det så brukar man under sitt sista år få göra ett slutprojekt tillsammans
med de andra inriktningarna. Det projektet ska vara underbart roligt.
Det ska vara ett minne för livet.


Jag hade bilden klar för mig: Vi skulle ha en bra pjäs, vi skulle ha en scen,
jag skulle få vara med och ordna med scenografi, smink eller vad jag nu
valt att arbeta med, har inte bestämt mig. Och visst, det skulle vara hårt
arbete, men det skulle inte göra mig någonting, för det hör liksom till...
För ett tag sedan läckte det ut vad för tema årets föreställning skulle ha.
Temat var häxjakten, vilket jag med en gång såg fram emot. Tänk att få
fixa med gammaldags kläder, det skulle kunnat bli hur coolt som helst.
Men, det blev problem med copyrighten på den pjäsen, så det ströks och
ersattes med: (trumvirvel) Utflykten.


DEN
pjäsen handlar om en problemklass som åker på utflykt.
Sångerskorna ska få sjunga en låt som heter Kisslåten.
Kiss, som i urin.
Dansarna ska få gestalta ett nöjesfält som klassen går på.
Bildarna ska bygga ihop en buss av gamla delar.
Emelie är skeptisk.


Det är inte det att jag egentligen sätter mig på tvären, för jag har inte
läst manuset, och min optimistiska vana gör att jag hoppas att det ska
vara tio gånger bättre än vad jag tror, vilket faktiskt är möjligt också.
Pjäsen kan jag klara av, helt ärligt, för man måste göra det bästa av
situationen. Men, det rycket jag fick när jag fick reda på att vi ska sätta
upp denna pjäs i Bäckängsgymnasiets idrottshall (GAAAAAH!) är
faktiskt ganska obetalbart. Vi kommer inte att ha en riktig scen.
Lyssna på detta:

En av uppsättningarna från föregående år:
En midsomarrnattsdröm i Parkteatern.
En annan av uppsättningarna från föregående år:
Cabaret på Sagateatern.
Nästa uppsättning blir:
Utflykten i Bäckänsgymnasiets gympahall.


You see what I'm trying to say?


Kommentarer
Postat av: Mathilda

Även om jag inte ska vara med så känner jag med er. Okej pjäsen går kanske att acceptera, men idrottshallen...

2007-11-19 @ 13:20:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0