rockfen

Okej, det ska erkännas: Jag var inte så optimistisk som det verkade
i det förra inlägget, som för övrigt skrevs för bara några minuter sedan.
Jag var desperat, hade otroligt tråkigt och kände mig allmänt dissad.
Det var fint väder ute, jag hade fin klänning på mig och jag trodde faktiskt
att jag skulle vara tvungen att sitta ensam hela dagen som en patetisk
idiot istället för att gå ut och umgås i det fina vädret, som jag kände för.
Men nej, lösningen kom.
Efter att ha ringt runt till diverse vänner (utan inbördes ordning), som alla
hade planer för dagen,och dessa involverade inte mig, så ringde jag Elmaze.
Och hon kunde! Så nu ska jag hem till henne och vara där en stund, sen
så ska vi ut och promenera lite.
Och Emelie är glad igen, på riktigt!

(Tog för övrigt massor av bilder igår, men lade bara upp en bråkdel av dem
på bilddagboken. Titta gärna, om ni inte har något annat för er.)

Jag tar bussen som går vid 13:24, och så åker jag till min kära vän Elmaze.
Den här dagen ser faktiskt riktigt rolig ut, till slut. Åh, och nu fick jag en idé:
Vi kanska kan gå och ta en glass i Stadsparken... :)
Och tjata bort hela dagen i goda vänners lag, det är så en sommardag ska
spenderas! Underbart.

(Och dessutom fick jag min Metaltownbiljett såld, vilket verkligen gjorde mig
glad. Nu har jag inte förlorat lika mycket pengar på det, liksom.)

Livet leker, och jag lever upp.


Kan ni fatta att jag kommer att stå här?!