rockfen

Satt och gick igenom mina minneslådor, och det dröjde inte länge förrän
mina Stone Sour-biljetter hittades. Då drömde jag mig bort, obotligt, för en stund.
När jag stod där längst fram och lät musiken strömma igenom mig, då kände jag
mig så levande, ingenting kunde skada mig då, allt var perfekt för en stund. Det
finns inget bättre än sådana stunder, då det känns komplett, man känner sig hel,
allt är precis som det ska vara. Och om det finns något som inte är det, så existerar
det inte då, det finns i en annan värld, en annan bubbla, och du är inte i samma.
Du är någonstans där inget annat tillstånd finns förutom det ultimata, och trots att
du vet att det kommer att ta slut så gör den bitterljuva känslan att det blir ännu lite
bättre, för du tar det för vad det är. Det är så äkta det kan bli. Autentiskt. Vackert.
Precis så kände jag när jag stod där längst fram. Ingenting kunde skada mig!
Jag skulle göra vadsomhelst för att få vara där igen, just precis nu.
VADSOMHELST.